"det var bara jag kvar alla andra var ute och lekte för utom jag. varför skulle det vara just jag? jag som älskade att vara ute. det var en härlig och solig lördagsmorgon och min bror simon hade suttit och berättat en fantasy saga som jag älskade den handlade om en björn som sökte drottningen.Jag visste att jag hade någon sorts sjukdom men ingen ville säga något,jag hade suttit här en dag och hört mamma prata men en av hennes vänninor och så sa hon jaa min minsta son alex han har en sjukdom och vi kan inte bota honom vi har inte tillräckligt med pengar med det. doktorn sa att han kan dö inom kort.
när jag hörde det blev det som en klump inom mig jag grät men bara inomborts för min bror simon hade berättat att när man dör så kommer man till äppeldalen där man lever lätt och skönt och alla var vänner, men då sa vänninan att simon var mycket finare än vad jag är med sitt medellånga hår,när simon kom tillbaks på kvällen så frågade jag honom om han visste att jag skulle dö ,alla visste att jag skulle dö alla förutom jag, jag som skulle det visste inte om det ända tills mamma sa det till hennes vännina.
då sa simon "va inte rädd alex du kommer ju till alikjana,där lever ju alla länge och du blir fin du har inte din darriga snéa ben,utan du får raka och fylliga ben"
jag ville helt plötsligt dö det kändes som om jag skulle få det skönt där.
"jag sänkte inget mer på det utan jag somna."
jag vaknade av att jag kände lukten av rök jag öppnade ögonen och så såg jag är i simons rum jag hörde hans skrik.
"hjälp,hjälp,sa han"
jag sprang in till hans rum och försökte ta tag i honom och dra ut honom men det var för sent jag fick hålla i honom och hoppa ut ur fönstret det var inte så långt ut så det skulle bli lätt.
men simon klarade inte det han slog i bröstkorgen hårt och va mellan liv och död,mamma klarade sig hon själv hon var ute vid huset.
jag började storgråta och skrika.
"simon är döööööd"
jag märkte då att alla i området stog bakom mig de tog simon med sig och kalle vår granne tog in mig och mamma in till sig, mamma var helt chockad och jag, jag ville bara dö jag ville åka till simon till nangiljana men jag visste att jag skulle dit inom kort
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar