marinas fantasy-kapitel 6

Hon skrev om att det var en man som försökte kidnappa henne men att Simon hann dit och räddade henne ich att hon fick bo med oss,men sen stannade hon upp hon sa att jag skulle ropa Simon ,Simon sprang upp och sa att kvällsmaten nästan var färdig,då sa Anki att hon skulle ge sig av tidigt på morgonen för att leta efter en häst som hon kunde köpa då sa Simon att han lätt kunde fixa det där att hon inte alls behöver gå ut tidigt på morgonen.
Simon gick ner igen och Anki la ihopp boken och sa att vi skulle ner och äta,jag var så hungrig att jag åt 2 tallrikar med korv och potatismos och aldrig hade jag ätit så god mat förr i hela mitt liv.
ja,Simon var nog den bästa kocken i hela Nangiljana,men när jag titta på klockan så var klockan redan 9 jag var en aning sömmnig men jag ville inte gå upp och lägga mig för Simon och Anki pratade om så intressanta saker,de pratade om att det en gång hade varit krig här i Nangiljana, jag kunde inte tänka mig det för att Nangiljana vara så fint att man nästan inte kunde tro det.
Simon sa att jag skulle upp och lägga mig för det var sent och vi skulle upp kl.9 imorgon,
Jag gick upp för att lägga mig och precis när jag la huvudet på kudden kände jag mig helt pigg ,då satt jag och tänkte på hur det var där hemma och hur mamma har det jag saknade henne faktiskt!

marinas fantasy-kapitel 5

Jag rusade ner genom trapporna och öppnade dörren Simon och den gammla tanten kom in,
Simon presenterade mig för henne och sa att hon skulle bo här ett tag,då frågade jag henne:
vad heter du frun??
hon gav mig en varm blick och sa att hon heter ANKI,jag kom att tänka på att den flickan i dagboken som också hette Anki fast det kunde inte vara hon,precis då sa hon att hon kännde igen det här huset och att hon tror attdet var den hon bodde med sin pappa i, Anki frågade då om hon kunde titta runt i huset lite för att känna sig välkommen.
jag tog med henne upp till mitt rum och visade runt henne i hela huset.jag visade henne dagboken,hon tog dagboken ifrån mig och sen stirrade hon på mig och sen sa hon:
-du har hittat den,efter alla dessa år så har du hittat den,jag trodde aldrig mer att jag skulle få se den.
jag frågade henne varför retsen av boken var så suddig alltså varför den hade blivit blöt och varför hon gillade den då mycket hon sa att en natt när hennes pappa lät henne åka till sin mamma så grät hon så mycket att det började rinnar ner tårar på boken och att hon gillade den så mycket eftersom den får henne att minnas både de goda och de onda tiderna i hennes liv hon och hon ville skriva en fortsättning på dagboken,hon slog sig ner och började skriva..

marinas fantasy-kapitel 5

marinas fantasy-kapitel 5

marinas fantasy-kapitel 4

Det var ett rop på hjälp men vart kom ljudet ifrån ja det var det som var svårt att lista ut men det var långt ifrån oss det kännde jag,Simon sa att jag skulle vara kvar hemma så skulle han åka runt och hitta pltsen han sa att han kanske dröjer länge och gör han det så skulle jag lägga mig,
jag ville åka med men jag ville på samma stund inte säga emot Simon så jag knöt fast Frex i stallet och Simon red iväg,jag gick in till mitt rum och tittade ut genom fönster jag vände blicken mot min säng och där under låg en bok jag tog upp boken och det var minst en 5 mm damm på.
jag blåste bort all damm genom fönstret och där på stod det "Ankis dagbok"
första sidan var bortriven men på andra sidan stod det "vad ska jag göra"
jag läste vidare i dagboken det var mycker intressant.Dagboken handlade om att en tjej vid 15 års åldern inte fick åka till sin mamma någon mer eftersom hennes mamma och pappa var skilda och att hon försökte så mycket,och att hon till slut kunde rymma i några veckor men när hon kom tillbaka så straffade hennes pappa henne,mer kunde jag inte läsa eftersom resten av sidorna var suddiga den hade nog blivit blöt någon gång.
på bokens baksida stod det "Ankis dagbok år 1912",jag gömmde undan boken under min kudde och tittade ut genom fönstret igen det var mörkt ute precis då såg jag Simon ridande in till gården med en gammal kvinna bakom sig,vem var det undrade jag?!

marinas fantasy-kapitel 4

marinas fantasy- kapitel 3

Nästa morgon åt jag fruktost,en macka och saft,jag såg en häst i gården stå och beta åå vad jag önskade att den hästen var min,just då kom Simon in och sa att jag skulle ställa tallriken vid disken och komma ut,när jag gick ut sa Simon att den hästen som stod i gården var min och jag fick döpa den till vad jag vill och så sa han också att alla i Nangiljana måste ha hästar eftersom det finns en ond ledare som har tagit över en av byarna och om han någonsin skulle komma hit så skulle vi kunna strida mot honom och hans soldater.
jag döpte min häst till Frex ,jag döpte honon till Frex för att Simons häst hette Rex så det skulle bli cooolt med Frex & Rex, vi åkte en runda i Nangiljana och då märkte vi att någon följde efter oss, vi höjde farten och red runt så att den som följde efter oss inte kunde hinna ikapp.
det gjorde den personen inte heller vi red hem till en av vänninorna i Nangiljana,vi åt middag där,vi åt spagetti och köttfärsås jag rapade mätt och belåten och tackade fru Dell.
Simon sa inte ett ord på vägen hem så då frågade jag honom vad det var han grubblade över,han sa att den personen säkert skulle komma tillbaks,just då hörde vill ett ljud!!